Hedmark och Värmland har med sina stora vattendrag och skogrika landskap gemensamma risker. En god beredskap för naturolyckor och andra kriser i gränsregionen kräver samarbete, även inom krisövningsområdet (em inglês). Geografiska avstånd och svårigheter att fysiskt samla aktörer till övningar gör digitala lösningar till ett intressant komplement (em inglês). Em åren 2016-2018 har projektet Preparação para a Gestão Futura de Crises (CriseIT) genom behovsdrivna innovationsprocesser skapat goda förutsättningar för en ökad digitalisering av krisberedskapsområdet. Projektets tester/övningar med användare inom svenska och norska kommuner visar att de utformade verktygen och metoderna skapar möjligheter att arbeta mer strukturerat, med fler övade och ökat lärande som följd. I CriseIT-projektet har forskare från Høgskolen i Innlandet och Karlstads universitet i nära samarbete med företag, fylke/länsstyrelse, kommuner och frivilligorganisationer utvecklat viktiga kunskaper, nätverk och andra förutsättningar för innovationsutveckling inom krisberedskapsområdet. Eftersom digitaliseringen inom fältet ännu är i ett tidigt stadium behöver ytterligare åtgärder vidtas. Ett flertal nya idéer och behov har upptäckts i CriseIT (em inglês). Det finns även behov av att vidareutveckla de innovationer i form av krisövningsmetoder och digitala verktyg som utformades i det tidigare projektet (em inglês). För att ta tillvara nya idéer och säkerställa att de resultat som redan finns utvecklas till nya (kommersiella och öppna) tjänster och får en spridning ansöker projektparterna om medel för projektet CriseIT. Det övergripande målet är att projektet ska bidra med kunskaper och verktyg som underlättar en fortsatt digitalisering av krisövningsområdet och ett utökat gränsregionalt samarbete kring krisberedskap i gränsregionen Hedmark-Värmland. Projektet ska bland annat leverera följande: Ett bibliotek av krisövningar med scenarier som är relevanta för gränsregionens behov, och som kommuner och andra kan (åter-)använda och anpassa efter sina specifika behov. - Dokumenterade ressurser och stödprocesser för design, implementering, användning och spridning av, samt lärande från, digitala krisövningar. - Integrerade IT-verktyg för lärande och digital krisövning. - Spridning av erfarenheter och resultat via webbplats, workshops, konferenser, vetenskapliga publikationer m.m. Till de förväntade effekterna hör att offentliga aktörer ökar sin krisberedskap genom de möjligheter till flexibel, frekvent, varierad och behovsanpassad krisövning/-träning som projektet skapar. Att enkelt kunna dela och återanvända övningar gör också på sikt att offentliga ressurser kan användas mer effektivt (em inglês). Nya tjänster och produkter för krisövning/-hantering kan utvecklas av företag som tar del av projektets resultt (övningsunderlag, verktyg, metodstöd, etc.). Slutligen är en förväntad långsiktig effekt att projektkonsortiet blir en internationellt ledande aktör inom forskning, utbildning och kompetensutveckling kring digitala krisövningsmetoder/-verktyg.