Interreg-programmet omfattar nio EU-medlemsstater, dvs. Österrike, Kroatien, Tjeckien, Ungern, Polen, Slovakien och Slovenien samt delar av Tyskland och Italien. Den utgör 23 % av EU:s territorium och omfattar länder från båda sidor av den tidigare ”Ironridån”. Trots stora framsteg finns det fortfarande stora ekonomiska och sociala skillnader mellan ”östra” och ”västliga” länder. Området kännetecknas av en ojämn fördelning av den ekonomiska styrkan, som har sin grund i den historiska, politiska och ekonomiska utvecklingen (öst-västlig klyfta: kommandoekonomi vs marknadsekonomi) samt strukturella skillnader mellan regioner (stadsområden och industrialiserade områden jämfört med landsbygdsområden och perifera områden). Forskning och utveckling (FoU), liksom investeringar, är koncentrerade till få, främst urbana tillväxtpoler, inklusive storstadsbebyggelser som Warszawa, Prag, Berlin, Wien och Budapest. Som en följd av detta uppvisar landsbygdsområden och perifera områden ofta lägre konkurrenskraft i kombination med betydande hjärndränering. Sociala skillnader inom CE kan också observeras särskilt längs den tidigare ”järnridån” och EU:s östra yttre gräns. I en nyligen genomförd studie analyserades de viktigaste utmaningarna för CE-regionen som identifierades som a) globalisering, b) digital ekonomi, c) transport och tillgänglighet, d) energi, e) cirkulär ekonomi/miljö, f) klimatförändringar, g) sysselsättning och kompetens, h) sociala risker, i) demografiska förändringar/migration och j) styrning. Studien drog slutsatsen att CE är ett funktionellt område och att denna funktion inte bara bygger på ländernas geografiska närhet utan på rumsliga interaktioner och kopplingar inom olika sektorer såsom ekonomi och näringsliv, styrning etc. Den riktade analysen av CE-FLOWS ska undersöka den rumsliga dynamiken och de befintliga flödena i de regioner som utgör det CE-funktionella området. Med detta fokus på CE:s funktionella geografi är projektet väl förankrat i EU:s politiska sammanhang med tanke på målen för den europeiska regionala utvecklingspolitiken och sammanhållningspolitiken för den kommande finansieringsperioden 2021–2027. I utkastet till förordning om europeiskt territoriellt samarbete införs begreppet funktionella områden, och därför kan den metod och metod som testas av CE-FLOWS inom CE-området användas vid analysen av funktionella relationer i andra transnationella Interregprogramområden utanför de fyra makroregionala strategiområdena (t.ex. sydvästra Europa, Nordvästeuropa, Medelhavet och Nordsjöregionen). Dessutom kan den metod som utvecklats i CE-FLOWS tillämpas i mindre skala än den transnationella metoden, dvs. för att fånga dynamik och flöden på gränsöverskridande nivå. Analysen inom ramen för CE-FLOWS ska också beakta komplementaritet och synergier med andra EU-instrument och EU-politik, inklusive makroregionala strategier. En bättre förståelse för flöden och ömsesidiga beroenden inom CE kommer att göra det möjligt att öka effekterna av andra EU-politiska instrument genom bättre samordning och värdesättande av synergier samt stärka kopplingarna mellan CE och andra angränsande funktionella områden. Detta kommer att ytterligare stärka samarbetet mellan berörda parter och territorier, vilket inte bara leder till en effektiv integrerad territoriell utveckling av det funktionella området inom CE utan, med tanke på dess läge i hjärtat av Europa och dess ekonomiska betydelse, till ökad sammanhållning i hela EU.
