Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen ökar i många europeiska länder och fysisk planering är inget undantag. Digitaliseringsprocessen drivs av effektivitetsidéer, som t.ex. uttrycks i begreppet ”smarta städer” och ”digital styrning”, idéer om deltagande och förbättrad offentlig service, som ”öppen förvaltning” och ”öppen data”, och en strävan efter ny ekonomisk tillväxt och affärsmöjligheter baserade på dessa data. Ämnet för denna ESPON-riktade analys är mycket relevant eftersom digitaliseringen spelar en allt större roll även i fysisk planering. På EU-nivå genomförs digitaliseringen av fysiska planer och register redan i många länder. Trots den potentiella inverkan på planeringsprocesserna är kunskap om hur dessa nya dataset bidrar till beslutsfattandet sällsynt. Under de senaste årtiondena har många europeiska länder vidtagit betydande åtgärder för att upprätta register över digitala planer och digitaliseringen av fysiska planeringsprocesser. Digitala plandata öppnar en rad nya möjligheter för att få inblick i planeringspraxis och rollen som planering för rumslig förändring över tid. Det saknas dock belägg för de möjligheter som data från digitala planer erbjuder och deras faktiska användning. DigiPlan ska bidra till att analysera tillvägagångssätten i olika nationella planeringssystem, inklusive metoder för utvärdering med plandata och hur planering faktiskt representeras i sådana data. DigiPlan ska analysera och jämföra digitaliseringen av planeringsdata i Danmark, Norge och Schweiz, inklusive omfattning, organisation, finansiering samt nuvarande och potentiella framtida användningar av digital planeringsdata. Analysen bör också ge en översikt över digitaliseringen av planeringsdata i ytterligare ESPON-länder för att erbjuda ett bredare sammanhang för en bättre jämförelse.