Kopplingar mellan stad och landsbygd och samverkan är av avgörande betydelse för den framtida utvecklingen av de icke-metropolitiska regionerna och för att uppnå Europa 2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla som aktivt stöds av de nuvarande europeiska struktur- och investeringsfonderna och ett antal EU-politiska initiativ. I den nya förordningen om sammanhållningspolitiken (2014–2020) betonas särskilt den roll som samspelet mellan stad och landsbygd spelar för bättre samordning av strukturfonderna samt nya verktyg som främjar integrerade strategier som kan göra det möjligt för EU:s medlemsstater att göra territoriella investeringar på ett mer flexibelt och målinriktat sätt. Europeiska kommissionen samarbetar för närvarande med medlemsstaterna, näringslivet och offentliga myndigheter för att lansera initiativet ”Intelligenta transportsystem”, som anses vara ”viktigt för att öka säkerheten och ta itu med Europas växande problem med utsläpp och trafikstockningar”, men också för att skapa nya tjänster och arbetstillfällen samt stödja tillväxten inom transportsektorn. Denna typ av innovativa transportstyrningssystem för efterfrågeflexibilitet är en idealisk lösning för landsbygds- och lågbefolkade storstadsområden, eftersom det möjliggör skräddarsydda tjänster som ger landsbygdsborna möjlighet att röra sig med samma frihet som invånarna i städer och städer. Detta har visat sig vara en kostnadseffektiv typ av transportsystem som erbjuder en bredare territoriell täckning. De fyra berörda parter som deltar i denna riktade analys har identifierat en potentiell möjlighet att förbättra transportpolitiken och transportsystemen med anknytning till förbindelser mellan städer och landsbygd i icke-metropolitiska områden genom att delta i kunskapsöverföringsprocesser och verksamheter som bygger på utbytesnät. Denna process kommer att bidra till att identifiera god praxis och ge rekommendationer till beslutsfattare och intressenter i berörda regioner och länder samt i territorier i hela EU som står inför liknande utmaningar, särskilt kustområden med närliggande isolerade samhällen och inlandet. De territoriella bevis som kommer att tas fram inom denna verksamhet kommer att vara särskilt användbara när det gäller att utveckla strategier för icke-metropolitiska regioner som lider av begränsningar av konnektivitet, dålig tillgång till tjänster och obalanserad utveckling genom att identifiera god praxis för att förbättra transportsystemens interna konnektivitet och hållbarhet, stödja synergier och sektorsövergripande dialog samt främja planeringen av kollektivtrafiken.
