Stallgödsel är den största källan till ammoniakkväveutsläpp i Östersjöregionen. Det hotar inte bara Östersjöns tillstånd, utan hotar också människors hälsa. Detta projekt kommer att främja användningen av slamförsurningsteknik i hela Östersjöregionen för att minska luftburen eutrofiering och skapa en mer konkurrenskraftig och hållbar jordbrukssektor. Stallgödsel är den främsta källan till ammoniakkväveutsläpp i Östersjöregionen (BSR), som genom atmosfärisk nedfall leder till luftburen eutrofiering och står för en stor del av kvävet som kommer in i Östersjön. Ammoniakutsläppen hotar inte bara Östersjöns tillstånd utan hotar också direkt människors hälsa genom bildandet av sekundära partiklar, som är bland de föroreningar som har störst inverkan på människors hälsa. De kombinerade kostnaderna för hälsa och ekosystem till följd av ammoniakutsläpp uppskattas till 14 EUR/kg N (European Nitrogen Assessment, 2011), vilket inte inbegriper det faktum att ammoniakutsläpp från stallgödsel också utgör den direkta ekonomiska förlusten av en värdefull jordbruksresurs. I HELCOM:s reviderade handlingsplan för Östersjön (2013) fastställs mål för att minska 118 000 ton kväve som kommer in i Östersjön, fördelat på alla BSR-länder. Ammoniakförlust från stallgödsel förekommer i djurhus, gödselförråd och från fältet vid spridning av gödsel. Djurhållningen tillämpar olika bästa tillgängliga tekniker för att minska utsläppen, såsom luftrening från djurhusen, täcker på slamförråd och injektion av flytande gödsel vid spridning. Nyligen har slamförsurningsteknik (SAT) utvecklats i Danmark och godkänts av den danska miljöskyddsmyndigheten som BAT som danska jordbruksföretag kan använda för att minska ammoniakförlusten med upp till 70SAT i Danmark har visat sig ge verkliga ekonomiska fördelar i form av minskad mineralgödselförbrukning och förbättrad skördeavkastning, och är inte bara kostnader för investeringar och drift, utan också fördelar. Tidigare projekt har erkänt SATs som en innovativ teknik som kan minska kväveförlusten från jordbruket i BSR. Den kommersiella användningen av SAT har dock inte spridit sig utanför Danmark. Kärnprojektverksamheten är inriktad på att inrätta pilotanläggningar i alla BSR-länder runt vilka fältförsök och demonstrationer kommer att bidra till att bygga upp slutanvändarnas förtroende för denna teknik. Projektet syftar vidare till att systematiskt öka kapaciteten hos både offentliga myndigheter och privata jordbrukare genom att genomföra tekniska genomförbarhetsstudier och detaljerade miljö- och ekonomiska analyser av genomförandet av SAT. Med hjälp av dessa resultat, tillsammans med analyser av marknadslagstiftning och nationell lagstiftning, kommer projektet att utarbeta politiska rekommendationer för integrering av tekniken i befintlig lagstiftning och jordbruksstödsystem. Förväntade effekter på BSR är bland annat minskad luftburen eutrofiering och en mer konkurrenskraftig och hållbar jordbrukssektor.
