Det postmoderna samhället, en av de största utmaningarna i den avancerade civilisationen, är bevarandet av hälsan. Den historiskt formade livsstilen är långt ifrån naturlig, vilket är förknippat med många sjukdomar, störningar och sjukdomar. De så kallade ”civilisationsstörningarna” är i huvudsak resultatet av operativa skillnader i de olika dimensionerna av hälsa, som till sin natur endast kan förebyggas eller förbättras genom ökad social uppmärksamhet. Under 2000-talet kommer sammanslagningen av digital teknik och Internet att göra informationen effektivare och snabbare än någonsin. Rikedomen i våra stimuli utgör en utmaning för anpassningsförmågan hos det mänskliga nervsystemet, vars genetiska och kognitiva begränsningar, liksom förmågan att utnyttja dem, inte är tillräckligt kända. Projektets centrala idé är det komplexa, psykologiska, psykofysiologiska, neurobiologiska förhållningssättet till civilisationsstörningar. Under vårt arbete hittills har vi identifierat ett antal faktorer som spelar en viktig roll för uppkomsten av hälsoproblem, men deras detaljerade integrerade vetenskapliga analys har ännu inte uppnåtts. Syftet med det planerade arbetet är att integrera olika tillvägagångssätt, med utgångspunkt i infrastrukturutveckling som gör det möjligt att uppnå betydande nya resultat genom att kombinera moderna neurobiologiska, genetiska, psykofysiologiska mättekniker och kognitiv-mentala testprocedurer. Det planerade FoU-projektet och den stödjande utvecklingen av infrastruktur söker svar på följande specifika frågor: (1) Hur väljer vårt nervsystem relevant information från sensoriska stimulusfloden? Den sensoriska modalitet som är mest överbelastad med information i den mänskliga hjärnan är visuell bearbetning. Hittills är det okänt hur man delar upp och väljer relevant information från de visuella stimuli som presenteras i snabb följd eller samtidigt, och hur det avgörs om ett informationspaket passerar genom medvetandefiltret eller inte. I våra experiment letar vi efter svar på frågan om rollen av cerebral oscillationer och sicronization-desynchronization mellan fasen av gammavågor och neuroner i partitionering, selektiv bearbetning och anspelbarhet av stimuli. Vi skulle också vilja titta på ålderstrender i gamma oscillationer, särskilt i förhållande till demenser i ålderdom och Alzheimers sjukdom, i hopp om att utveckla tekniska lösningar för att mildra dessa sjukdomar. (2) Hur påverkar förändrade riskfaktorer våra beslut och hur systematiska är dessa beslut? Informationsbehandling och beslutsfattande bestäms i grunden av inlärningsprocesser. En av de mest grundläggande formerna av lärande är striaberoende färdigheter lärande, som spelar en roll inte bara i motoriska, kognitiva och sociala färdigheter, men också i förvärv av vanor. I våra studier studerar vi färdigheter lärande och dess konsolideringsprocesser med hjälp av kognitiv neurovetenskap metoder. Inlärningsfasen studeras med icke-invasiv hjärnstimulering (tDCS) och EEG samtidigt. Det viktigaste inslaget i konsolideringsfasen är sömn. Detta avsnitt skulle testas med hjälp av polysomnograf och flerkanals EEG. Huvudfrågan är hur hjärnans anslutning (plis) under sömnen är relaterad till konsolideringen av kompetensinlärning. Den andra delen av proven fokuserar på att ändra den befintliga automatiska skickligheten. Huvudfrågan är vad neurologiska processer spelar en grundläggande roll i rewiring och hur de kan påverkas.(3) En av de vanligaste metoderna för grundläggande psykologisk forskning är prestation som mäts i olika beslutsfattande och/eller inlärningssituationer för att undersöka mänskligt beteende. Det finns nu många sätt att utforska de bestämningsfaktorer för vardagligt adaptivt beteende från sidan av de två forskningsområdena. Ett av de största erkännandena av de senaste decennierna är hur och i vilka situationer våra beslut leder till negativa konsekvenser för personen eller samhället. Dessa drivs delvis av inlärnings- och beslutsfaktorer. Det är viktigt att undersöka hur vårt kognitiva system bidrar till dessa misstag och hur vi kan styra vårt beteende mot rationella val. I internationellt samarbete samlar våra forskargrupper in och analyserar data från ett betydande antal piloter med avseende på rationalitet och anpassningsförmåga.(4) Hur integreras numerisk kognition i andra kognitiva, språkliga minne och perceptuella system? Förståelsen av siffror och dess förvirring, forskningen om utvecklingsdyscalculia, har en historia av årtionden. Eftersom många av teorierna hittills har misslyckats helt eller delvis, är testerna av ett antal nya idéer också lägliga. I de flesta mätningar påverkar beräkningsstörningar 5–10 % av barnen som inte har en diagnos
