MNV Zrt. avser att lösa saneringen av lerapatronerna i Berhidas industriområde som en del av KEHOP 3.3.0-konstruktionen. Under den förberedande verksamheten erhöll sökanden nödvändiga tillstånd och medgivanden. Syftet med projektet är att genomföra saneringsarbeten, att eliminera de förorenande källorna och att rena den förorenade marken i det tidigare Peremarton Chemical Companys område. Som ett resultat av projektet minskar föroreningsrisken för miljön och människors hälsa. KDT KTVF:s beslut nr 24066/12 och nr 84880/12 beställde detaljerade uppgifter för områdena 06/167, 06/173, 06/174, 06/181 och 06/199 i Berhida, som tillhör det tidigare Peremarton Chemical Company. Den primära föroreningskällan som upptäcks i testområdet är slam i jordbassängerna. Lagringsanläggningarna omfattar främst slam från sedimentering av det vatten som genereras av tekniken, kalciumfluoridsslam i T1, kalkhaltigt slam i T2-T4 och T6-T7 och avloppsslam från sedimentatorer. T6-behållaren tömdes för ungefär 20 år sedan och dess material placerades på T7. Det grundläggande syftet med projektförslaget är att minska de risker som orsakas av anläggningar för lagring av slam utan tekniskt skydd i området till en verifierbar godtagbar nivå och att undanröja faran för miljön genom miljösaneringsåtgärder. Åtgärden kräver i huvudsak att två avfallshanteringsåtgärder genomförs. Genom att fästa de farliga komponenterna i reservoaren T1 är det möjligt att eliminera den farliga karaktären hos det avfall som finns i reservoaren T1. När farliga egenskaper har avlägsnats kan T1-kassettavfallet behandlas genom en hög teknisk skyddsnivå på marken. Avfall från reservoarerna T2–3, 4 och 7 måste avlägsnas från sin nuvarande plats på grund av krav på vattenbasskydd i det drabbade insatsområdet. Metoden för bortskaffande av innehållet i reservoaren T1 fastställdes på grundval av två principer i lag CLXXXV från 2012 om avfall. Genom att skydda 15 481 fasta m³ slam i lagringsanläggning T1 med hjälp av tekniska lösningar på plats minskar inte bara den miljörisk som är förknippad med avfallets farliga karaktär, utan även det ockuperade området halveras. Med ingripandet – avfallet förblir samma topografiska nummer, – lösningen som säkerställer bästa övergripande miljöresultat, – stabiliseringen av avfallet för sanering genomförs inom och bredvid byggandet av den tekniska anläggningen, – stabiliseringen förhindrar utsläpp av farligt fluor i miljön, – avfallet placeras under kontrollerade förhållanden – det förblir inspekterat och kontrollerat i området – annat avfall transporteras inte från en extern plats, – därför kan ingen anläggning för bortskaffande av avfall övervägas. Bortskaffande av slamavfall kan åstadkommas genom stabilisering av fluorid (Na2SiF6, malladrit) för närvarande. Under stabiliseringen är slamavfallet mekaniskt och kemiskt stabilt när det blandas med ett ramformningsmedel. Stabiliseringen förstärks av ett nytt tekniskt skydd som ska utvecklas. Reservoarerna T2–3, 4 och 7: På grund av bestämmelserna i lagstiftningen om skydd av dricksvattenbaser finns det inget alternativ till tekniken för sanering av förorenade jordar i den mån de ska undantas eller bortskaffas genom utvinning och avlägsnande av industriavfall (slam). Som en del av åtgärden kan nedmonteringen av reservoarerna T2–3, 4 och 7 och bortskaffandet av slamavfall som lagras i dem ske genom ett arbetsflöde i området för utvinning – transport och mottagning. Mottagning innebär i synnerhet möjligheten till deponering och återvinning.
