Vårt yrkesutbildningssystem kan delvis tillgodose de territoriella ekonomiska behoven, och därför är det nödvändigt att omstrukturera systemet: övergång från utbudsbaserad yrkesutbildning till efterfrågestyrda behov. Konkurrenskraftig know-how kan förverkligas genom att tillhandahålla och utveckla avancerade färdigheter och färdigheter som är anpassade till digitalisering och robotisering, eftersom tekniska framsteg kräver detta i ett modernt samhälle. Utbildningsanstalterna kan inte med tillräcklig flexibilitet reagera på förändringar i utbildningsinnehållet, utnyttja möjligheten att involvera ekonomiska aktörer och dra nytta av arbetsmarknadens behov på grund av den allt snabbare tekniska utvecklingen. Det saknas grundläggande kompetenser inom sektorn, vilket skulle ligga till grund för en utvidgning av varvad utbildning och ett driftskompatibelt utbildningssystem. Arbetsvillkoren är mindre tillgängliga vid de pågående workshopparna, och denna klyfta kan åtgärdas genom att stärka samarbetet mellan små och medelstora företag och yrkesutbildningsstrukturer och yrkesutbildningsaktörer och genom att bygga vidare på varandra. Genom att stärka kopplingen mellan yrkesutbildning och vuxenutbildning med ekonomiska aktörer och högre utbildning kan ytterligare flexibilitet, konkurrenskraft och effektivitetsvinster uppnås. Genom omvandlingen av den skolbaserade yrkesutbildningen bör den välutbildade, kvalificerade och kvalificerade arbetskraft som behövs för den ungerska ekonomins framväxt säkerställas. Å andra sidan hindrar denna process ökningen av antalet arbetslösa. En stor del av de små och medelstora företagen står inför arbetskraftsproblem, svårigheter att tillsätta lediga tjänster och allvarliga brister i yrkeskunskaperna och kompetensen när det gäller ny personal. För att förbättra situationen skulle allt fler små och medelstora företag vara villiga att delta i varvad utbildning. När det gäller småföretag finns det vanligtvis flera hinder: de har inte tillräcklig infrastruktur, har inte möjlighet att ta fram välutbildade yrkesmän från produktionen under lång tid, och de är alltför betungande för att administrera utbildning. Syftet är att minska dessa hinder för att stärka små och medelstora företag. På grundval av analysen av situationen på området kan det konstateras att få personer når högre nivåer av digital kompetens, och för att förbättra detta är det nödvändigt att se till att studenterna är motiverade att slutföra fortbildningen på IKT-området. Ökade investeringar i IKT och digitalt lärande, skapande av en gynnsam och stimulerande miljö, nytänkande och omvandling av reglering och utveckling av relaterade finansieringslösningar, skapande av gemensamt konceptuellt innehåll, skapande av regelbundet uppdaterade och lätt sökbara digitala läromedel kan utgöra en bakgrund för yrkesutbildningsreformen och uppmuntra utbildare att använda digitala inlärningsformer. Sammantaget kan man dra slutsatsen att det är nödvändigt att inrätta sektorsinriktade utbildningscentrum där modern teknisk utrustning, utrustning, verktyg och undervisningsmaterial som behövs för att slutföra industrins grundprov inom de tre sektorer som anges i ansökningsomgången bidrar till utvecklingen av arbetskraften. En del av stödansökan är GINOP-6.1.10. Det bygger på flaggskeppsprojektet ”Innovativ utbildning för att stödja omställningen av ekonomin”: för att stärka de små och medelstora företagens engagemang kommer sektoriella utbildningscentrum att inrättas för att rationalisera den administrativa bördan av varvad utbildning, med utgångspunkt i befintliga workshoppar, infrastruktur och utrustning vid yrkesutbildningscentrum. Genomförandet sker i det nedre steget. I enlighet med definitionen av metodisk verksamhet och industriella utvecklingsområden (I) kommer yrkesutbildningscentrum där smarta mätarlösningar införs på pilotbasis (II) och som deltar i inrättandet av industriutbildningscentrum att delta som partner. Projektet ger motivationsstöd för att belöna konkurrerande företagsidéer som deltar i programmet, tillsammans med metodutveckling av verktyg för att mäta sektoriell kompetens och utveckling av modellföretagssimuleringsprogram. Den infrastrukturella bedömningen av yrkesutbildningscentrumens verksamhetsorter, som omfattar den kvalitativa och kvantitativa bedömningen av den mänskliga och materiella infrastruktur som institutionerna förfogar över (skolan och centrumet), genomförs parallellt med utvecklingen av innehållet i de allmänna avtalsvillkoren. En metod kommer att utvecklas för bedömning av byggnadsenergi och arkitektoniska lösningar för yrkesutbildningscentrumen, med hjälp av vilka det institutionella systemet kommer att förverkligas. Med hjälp av en noggrann mätning kan vi exakt fastställa, bekräfta behovet av energiutveckling och vi skulle vilja införa de nödvändiga innovativa energiundersökningarna inom ramen för anbudsförfarandet. Energiförbättringar kan leda till kostnadseffektivt genomförande och drift.
