1. En sammanfattning av det tekniska innehållet i bidragsansökan och vikten av samarbete i Ungern har vidtagit ett antal åtgärder från statens sida för att utveckla den ram som krävs för att utveckla digitaliseringen av hälso- och sjukvården (t.ex. DJP 2.0, EESZT, defs, etc.), medan den innovativa och praktiska tillämpningen av hälsouppgifter ännu inte har uppnåtts. Kliniska prövningar är ett av de områden där användningen av ständigt ökande hälsodata har lett till marknadsomvandling. Ungern är relativt gynnsamt när det gäller kliniska prövningar i EU, men på grund av omstruktureringen av marknaden minskade antalet kliniska prövningar i Ungern avsevärt med omkring 20 % mellan 2016 och 2018. Även om det finns en enorm mängd tillgängliga uppgifter om hälso- och sjukvårdsfinansiering är de uppgifter som vårdgivarna samlar in bullriga, ostrukturerade och ofullständiga och svåra att få tillgång till, vilket bidrar till att vår konkurrenskraft försämras. Detta begränsar i hög grad screeningen mot alltmer sofistikerade patienturvalskriterier och användningen av tidigare insamlade data för att utforma kliniska prövningar och utföra retroaktiva dataanalyser. Detta innebär att det är svårt för inhemska testanläggningar att ansluta sig till innovativa internationella kliniska prövningar och eftersläpningen av icke-kommersiella prövningar jämfört med resten av Västeuropa ökar. Uppskattningen av hälsodata framgår av det faktum att internationell medicinsk-biologisk forskning har uppnått betydande och diversifierade resultat under de senaste två årtiondena tack vare explosiv bioteknik och IT-utveckling. Dessa har lett till omvandlingen av medicinsk praxis och paradigmet med individanpassad medicin har kommit i förgrunden. Diagnostiska och terapeutiska metoder är molekylärt baserade. I Central- och Östeuropa kan man dock konstatera ett relativt tidigt utvecklingsstadium för molekylärmedicin: i de flesta fall tillhandahåller separata, ofta isolerade centrum utvalda sjukdomar, vanligtvis icke-övergripande diagnostiska tjänster. Antalet bioinformatik som deltar i utvärderingen av information på genomnivå är lågt och de algoritmer som används följer inte användarnas behov. hälso- och sjukvårdsanvändare kan ofta inte använda molekylär information. och hittills har det också saknats en övergripande strategi för att avhjälpa underskottssymtom. Regionens efterblivenhet på detta område kommer att öka exponentiellt i takt med att tiden går framåt om vi inte utvecklar en operativ modell som löser ovanstående problem. Ökningen av smart teknik inom hälso- och sjukvården beror på att moderna verktyg nu tillhandahåller billiga och effektiva uppgifter om enskilda personers hälsotillstånd, som kan behandlas med hjälp av avancerade analytiska lösningar för att ge riktad återkoppling till hälso- och sjukvårdspersonal. Tekniken och metoden för insamling, lagring, bearbetning och analys av data är därför av särskild betydelse för utvecklingen av denna typ av teknik. De ständigt ökande kostnaderna för hälso- och sjukvårdssystemet och sektorns begränsade resurser har gjort det allt viktigare i hela världen att utnyttja potentialen i digitaliseringen av hälsa och ny datahanteringsteknik. Utnyttjandet av hälsodatas potential kan katalyseras av gräsrotsinitiativ från vårdgivare, hälso- och sjukvårdsaktörer och forsknings- och utvecklingsteam, som syftar till att utveckla inhemskt anpassade tillämpningar som kan användas i praktiken. Inom ramen för projektet, med hänsyn till de trender och utmaningar som beskrivs ovan, avser vi att skapa ett kompetenscentrum för hälsodataanalys, dataåterställning och smart enhets- och teknikutveckling, som i samarbete med industrin kan utveckla innovativa datainsamlings-, informationsbearbetnings- och analysmetoder och använda dem för att utveckla nya medicinska tekniker och tjänster. Projektet syftar också till att utveckla databaserade hälso- och sjukvårdstjänster som bättre kan organisera hälso- och sjukvården, minska vårdbördan för universitetet och dess omgivning och frigöra resurser. Detta förslag bidrar till utvecklingen och utvecklingen av det PTE-centrerade innovationsekosystemet och stärker det regionala samarbetet med partner inom hälso- och sjukvårdssektorn och bidrar till att förbättra folkhälsoindikatorerna och livskvaliteten i regionen samt till att stimulera den lokala ekonomin. 2. Demonstration av hållbarheten i den planerade organisatoriska strukturen och verksamheten vid centrumet för högre utbildning och industriellt samarbete och det planerade antalet forskare/experter och studenter som ska delta i dess verksamhet, samt den planerade FoU-kapaciteten, D & amp, I-kapaciteten för att tillgodose framtida industriella partners behov.