A) En av de grundläggande utmaningarna för en beboelig miljö i dag är att säkerställa tillräcklig luftkvalitet i städerna. Atmosfäriska föroreningar i samband med transport, energi och industriell produktion samt fasta aerosolpartiklar utgör en allvarlig hälsorisk. Under vissa meteorologiska förhållanden kan dessa ämnen berikas i det nära ytan luftskiktet och kan utveckla smog. Under de senaste årtiondena har luftkvaliteten i städerna förbättrats något, men det är mycket svårt att följa strängare bestämmelser och det är nästan omöjligt att hålla aerosolkoncentrationen under gränsvärdet. De flesta europeiska länder är därför föremål för överträdelseförfaranden. Identifieringen av luftföroreningar och meteorologiska faktorer är en viktig faktor för att förbättra luftkvaliteten och mildra de negativa effekterna. Samspelet mellan luftföroreningar och meteorologiska situationer kan leda till allvarliga risker eller ekonomiska skador. Dessa inkluderar en drastisk minskning av sikten, bildandet av tät dimma, vilket bland annat skulle kunna leda till att lufttransporter och större olyckor inom vägtransporten är omöjliga. En av förutsättningarna för att säkerställa en hållbar miljö är att sådana situationer, som inte kan undvikas, kan förutses så exakt som möjligt. För att utveckla tillförlitliga atmosfäriska prognosmodeller är det nödvändigt att känna till de kemiska och fysikaliska processer som bestämmer rollen för luftburet och flytande vatten i bildandet och försämringen av luftföroreningar. Om det planerade projektet genomförs kommer vi att kunna förutse farliga eller ogynnsamma luftförhållanden på regional nivå med en mycket högre grad av tillförlitlighet, med beaktande av samspelet mellan luftföroreningar och meteorologiska situationer baserade på mätningar. B) Inledning: luftkvaliteten i Europa har förbättrats under de senaste årtiondena, främst på grund av minskade utsläpp av svaveldioxid. För andra luftföroreningar (t.ex. NOx, stoft) är denna minskning dock oklar. Dessa ämnen kan fortsätta att förekomma i koncentrationer som utgör en hälsorisk. Hela Europa står inför liknande problem med luftföroreningar, eftersom långdistanstransporter över gränserna, förutom lokala källor, också spelar en roll i utvecklingen av luftföroreningar. Förhållandet mellan luftkvalitet och väder är ett välkänt faktum. Redan i början av 1900-talet fanns det allvarliga luftföroreningar i London, där smogen, som förblev stabil i flera dagar, med låg luftrörelse och förhindrande av vertikal blandning av atmosfären, spelade en viktig roll. I början av förra seklet kännetecknades vintersmogperioderna av en hög koncentration av SO2, olika syror och sot förutom aerosolpartiklar. Detta har förändrats idag, med en stor ökning av masskoncentrationer av PM10 (partiklar på mindre än 10 µm) är det största problemet på vintern. Bakgrund Gränsvärdet för den dagliga genomsnittliga koncentrationen av PM10 för skydd av människors hälsa enligt det nuvarande EU-direktivet är 50 µg/m³ och gränsvärdet får inte överstiga 35 dagar per år. Under de senaste tio åren i Budapest har det bara gått två år när vi inte nådde denna gräns. Masskoncentrationen av aerosolpartiklar bestäms genom ett standardiserat förfarande, vars fel eller miljökänslighet är oklar på internationell nivå. Särskilt när det gäller dimma, när PM10-koncentrationerna kan ökas genom adsorption av vatten som finns i atmosfären. Lokala PM10-källor har en säsongskörning, och bildandet av smog beror främst på ogynnsamma väder- och flödesförhållanden, främst på vintern, med långväga transporter. Dessa effekter kan endast bedömas tillsammans och den negativa luftkvalitetssituationen kan endast förutsägas genom ett komplext modellsystem. En högupplösande rutnätspunktsemissionsdatabas, meteorologiska data och lämpliga initial- och gränsförhållanden krävs för att modellsystemet ska kunna förutsäga koncentrationen av varje förorening på ett tillfredsställande sätt. I Ungern utvecklas sådana luftföroreningsepisoder främst i situationer med kallluftskudde, vilket är kännetecknande för karpatiska bassängen. Eftersom de atmosfäriska förhållanden som orsakar bildandet av dimma också gynnar bildandet av smogar som är typiska för stora städer som orsakar hälsoproblem (Hu et al, 2105), har ett antal forskningsprojekt inletts för att studera de processer som leder till bildandet av dimma. Även om dimma är ett vanligt fenomen som påverkar vårt dagliga liv, finns det fortfarande ett antal problem som måste lösas för sin tillförlitliga förutsägelse. Dessa inkluderar analys av interaktionen mellan aerosolpartiklar och vattendroppar som utgör dimman, kemiska reaktioner i vattendroppar och studien av interaktionen mellan ytan och atmosfären på en skala av några hundra meter (Gultepe, 2007). Nyhet i projektet Luftföroreningen