Syftet med projektet är att undersöka patogenesen av sällsynta sjukdomar med nya diagnostiska metoder, som i sig utgör ett paradigmskifte och mervärde, eftersom tekniska framsteg i grunden har förändrat diagnostisk effektivitet inom detta område. I linje med målen för det internationella konsortiet för sällsynta sjukdomar och genom att organisera spetsforskningssamarbete är syftet med projektet att fortsätta terapierna. En av de viktigaste nyheterna i detta forskningsprogram är att genom synergistisk samordning av den ungerska spetsforskningskapaciteten skapar det möjligheter för kunden att ytterligare delta i inhemskt och internationellt samarbete, att publicera i ledande tidskrifter (Q1, D1 kvalitet) inom området och att skapa ett antal nya FoU-utvecklingar. Resultaten kommer att ge en internationellt unik möjlighet att förstå patogenes av sällsynta sjukdomar, att utveckla nya diagnostiska och terapeutiska förfaranden, att integrera dem i kliniken på lång sikt och därmed säkerställa långsiktig hållbarhet av resultaten. En ungersk klinisk exomdatabas håller på att utvecklas, vilket är avgörande för utformningen av individualiserad diagnostik och läkning, samt för utformningen av modern grund- och läkemedelsforskning baserad på genetisk grundforskning. I linje med ovanstående kommer den databas på genomnivå som skapats genom projektet också att stödja det kommande paradigmskiftet av hälso- och sjukvårdssystemet, så snart lämpliga tillsynsmyndigheter har inrättats. Enligt detta kommer användningen av genomiska data i daglig läkning och familjeplanering att kraftigt öka terapeutisk säkerhet och minska förekomsten av allvarliga genetiska sjukdomar. Eftersom syftet med hälsopolitiken är att utveckla och ladda upp det nationella hälsoinformationssystemet, fungerar de data som erhålls från detta projekt som ett bra pilotprojekt. När det gäller projektets metodik uppnår den modernaste molekylärbiologin, bioinformatiken, molekylärgenetisk, biokemisk, cell- och stamcellsbiologi och in vivo djurmodellmetoder med hjälp av ett brett spektrum av metodologiska spektrum (t.ex. inducerad pluripotent stamcellsteknik, bortom ”state of the art” in vitro) de avsedda målen. Integreringen av forskare som är involverade i grundforskningen är också avgörande för ett framgångsrikt samarbete mellan enskilda centrum (sällsynta sjukdomsvårdsnätverk), eftersom deras forskningsområde passar in i ämnet och kan bidra till att det kliniska nätverket fungerar optimalt med sin expertis. B) En del av REPUBLIKEN Forskningsverksamhet grundar sig på tre huvudpelare: forskning om patogenes, diagnos och behandling av sällsynta sjukdomar. Forskningsprojektet kommer att genomföras vid universitetet i Szeged vid Institutet för medicinsk genetik i SZTE, Centrum för intern medicin och kardiologi nr 2 av SZTE, Barnkliniken och Barncentrumet i SZTE, och även i SZTE vid Institutet för biokemi och genetik vid ungerska vetenskapsakademin, University of Debrecen, DE Rare Diseases Expert Centre, Institutionen för klinisk genetik och University of Pécs vid Institute of Medical Genetics, Institute of Medical Biochemistry and the Neurological Clinic. I. FORSKNING OM PATOGENES AV SÄLLSYNTA SJUKDOMAR I/1. Uppgift 1: (data inom parentes indikerar antalet patienter som ska inkluderas) Kunskap om pato-mekanismen i huden med tumöromvandling (n=50) och monogena sjukdomar som leder till plötslig hjärtdöd (n=550). Bestämning av den specifika mutationspanelen i den ungerska populationen av nyfödda filtrerade metaboliska sjukdomar (n=30). Funktionell undersökning av mutationer som är ansvariga för utvecklingen av Alports syndrom (n=50). Metoder: Funktionella analyser i uttryckssystem och in vitro-cellinjer, masspektroskopiska mätningar och nästa generations sekvenseringsplattformar. Genomförandeinstitutioner: Institutet för medicinsk genetik i SZTE, Institute of Internal Medicine and Cardiology No. 2, SZTE ÁOK Children’s Clinic and Child Health Centre och MTA SZBK Sequencing Platform. I/2 Uppgift 1: Funktionell translationell forskning i sällsynta former av monogen diabetes (n=10 mutationer), monogena syndrom (n=3 mutationer) och monogena koagulationsstörningar (n=8 mutationer). Metoder: funktionella studier (stabilitet, aktivitet, enzymatik) i rekombinanta system och hudfibroblaster. Genomförandeinstitutioner: Men sällsynta sjukdomar Expertcentrum, Institutionen för klinisk genetik. I/3 uppgift 1: Det är möjligt att funktionellt kommentera nya gener i neurogenetiska sjukdomar. Metoder: konventionell och ny generation sekvensering. Genomförandeinstitutioner: Institutet för medicinsk genetik. JAG ÄR HÄR. UTVECKLINGEN NÄR DET GÄLLER DIAGNOS AV SÄLLSYNTA SJUKDOMAR II/1. Uppgift 1: Ny generation sekvensering diagnostisk pa