Uppgifter från europeisk forskning om språkinlärning visar att språkstuderande främst fokuserar på bättre karriärmöjligheter på grund av sin önskan att studera främmande språk, men undersökningar visar också att ett av de språk som ofta används i Europa och världen, vanligtvis engelska och tyska, spelar en aktiv roll i utövandet av fritidsaktiviteter, särskilt engelska och tyska. Informell språkinlärning och språkanvändning är därför en viktig motivationsfaktor för språkinlärning i vardagen och utanför skolan. De erfarenhetscentrerade, informella metoder som aktivt involverar eleverna är vanligtvis inte, eller svåra att säkerställa, i klassrummet. Även om det i gymnasieskolans undervisning i främmande språk skulle vara ett grundläggande krav att man utöver att utveckla kommunikativ kompetens även bör lära sig språkkulturen, är det ofta svårt för eleverna att intressera sig för främmande språkkultur, inte bara på grund av brister i elevernas språkkunskaper utan också på grund av deras motivation. De tillämpningsramar som utformats av universitetet i Pannonia skulle göra det möjligt att utöka undervisningen i språkkurser i de relevanta gymnasieskolorna i Central- och Västra Transdanubia-regionen med kompletterande icke-formella möjligheter, effektiva erfarenhetspedagogiska metoder och bredare användning. Språkundervisning, som förmedlas till målgruppen, dvs. elever från gymnasieskolan och yrkeslärarskolan i 9–13 år, lärare i främmande språk närmare sin ålder, genom erfarenhetspedagogiska verktyg och omfattande användning av tekniska möjligheter (t.ex. e-lärande, interaktiva elektroniska läromedel, demonstration) är mer framgångsrika när det gäller att locka gymnasieelevernas intresse för språkinlärning och utveckla deras språkkunskaper. En av de viktiga fördelarna med att genomföra de möjligheter som erbjuds genom ansökan är spridning av icke-formella former av språkinlärning utanför skolan (t.ex. språkspecialister, grupper av studenter, språkläger, inlärningssessioner i främmande språk) och genomförande av program som stöder kunskaper i målspråkskulturen. Tävlingen omfattar två typer av aktiviteter som syftar till att lära sig främmande språk: å ena sidan, icke-formella språksessioner som hålls veckovis (2x60 minuter i veckan) i gymnasieskolor som tilldelas konsortiepartnern och, å andra sidan, språkläger (24 timmar per vecka). Studenter som deltar i språkundervisning inom ramen för ansökan väljs ut genom en professionell screening, deras förberedelser bygger på sunda metoder och effektiviteten i deras arbete utvärderas och stöds av gymnasielärare och universitetslärare från båda sidor. Genomförandet av förslaget ligger i linje med den första investeringsprioriteringen i EFOP:s insatsområde 3 om tillväxt i kunskapskapital (tematiskt mål 10), där ett av målen är att främja lika tillgång till utbildning av god kvalitet inom grund- och gymnasieutbildningen. Med tanke på att en verifierbar nivå av språkkunskaper från och med 2020 är ett villkor för tillträde till högre utbildning kan ett treårigt projekt övervägas för att underlätta slutförandet av framgångsrika avancerade studentexamen och/eller B2-språksprov på gymnasienivå. Dessutom kommer metodutbildningen för gymnasieutbildare att genomföras inom ramen för projektet, i syfte att utöka deras verktygslåda för erfarenhetspedagogik och icke-formell utbildning. De 60-timmarsutbildningar som erbjuds av lärarutbildningscentrumet vid universitetet i Pannonia säkerställer möjligheten att utveckla språkpedagogik för gymnasielärare som utför professionell handledning av universitetsstuderande, bekanta med och tillämpa de senaste undervisningstrenderna i klassrummet.
