Förekomsten och prevalensen av psykiska sjukdomar inom den ungerska befolkningen är extremt hög. Om personer med beroendeframkallande problem ingår, kan även en av fyra personer i vårt land påverkas. Detta är en ”populär sjukdom” problem. Hälsobördan är betydande i fråga om antal för både samhället, inklusive familjer, hälso- och sjukvård och, naturligtvis, patienten. Hälso- och sjukvårdssystemet för psykiskt sjuka har gradvis minskat sedan mitten av 2000-talet. Minskningen påverkade främst akutvården. Varken tvärsnittet av rehabiliteringstjänster eller utvecklingen av öppenvård följde kapacitetsminskningen. Därmed har livskvaliteten och levnadsmöjligheterna för personer med psykiatriska sjukdomar minskat. Belastningen på mikro- och makromiljöerna har ökat avsevärt. Bördan ökar ytterligare genom kostnaderna för invaliditet och förtidspensionering. Internationella studier bekräftar också att den genomsnittliga livslängden för personer med psykiska sjukdomar är 10–12 år kortare än genomsnittsbefolkningen. Det finns stora skillnader i fördelningen av vård och tillgång till vård inom landet, både på länsnivå och regional nivå, när det gäller infrastruktur och mänskliga resurser. Till följd av EU-finansierade ansökningar om kronisk vård (psykiatrisk rehabilitering) förbättrades den psykiatriska rehabiliteringskapaciteten med omkring 4 % jämfört med det nationella genomsnittet och de regionala skillnaderna på primär infrastrukturnivå minskade måttligt. Syftet med detta anbudsförfarande är att utveckla akut psykiatrisk vård. Under det förberedande arbetet identifierade den tekniska arbetsgrupp som stöder projektet prioriteringar som följer de viktigaste handlingslinjerna för psykiatrins framtid. Utöver de tidigare angivna bördorna för personer med psykisk ohälsa finns det betydande nackdelar till följd av stigmatisering och fördomar, vilket ytterligare försämrar chanserna att läka rehabilitering och ofta förhindrar en förbättring av livskvaliteten. På grund av ovanstående är vår prioritet att ha minst en psykiatrisk klass lämplig för aktiv vård i varje län, där moderna, effektiva och differentierade terapeutiska metoder finns tillgängliga under 2000-talet, samtidigt som tillräckliga mänskliga resurser tillhandahålls. Det är också en prioriterad fråga att förbättra patientsäkerheten och infrastrukturlösningarna för akutsjukvård, inklusive naturligtvis förmåner som kan betraktas som ”kriser” och som kan avskedas inom 24 timmar eller, vid fysiska besvär, kan riktas till specialiserad öppenvård och/eller sluten vård. Konceptet separerar således akutvård (inom 24 timmar) och aktiv psykiatrisk vård. Ansträngningar bör göras för att nå den färdiga vårdnivån inom ramen för den aktiva vården, vilket förbättrar patienternas boendeförhållanden, begränsar antalet sängar i avdelningarna (upp till 4 bäddar), ökar antalet badrum som är anslutna till avdelningarna, förbättrar arbetsvillkoren för läkare och psykologer i klassen, inrättar medicinsk-psykologiska terapeutiska rum eller sysselsätter och grupperar rum. Detta bör inte utvecklas separat, utan inom ramen för en hälso- och sjukvårdsinstitution med en hög patientpopulation (county hospital). En omprövning av akut psykiatrisk vård i denna struktur kan avsevärt minska stigmatiseringen med en mätbar förbättring av effektiviteten (kortare omvårdnadstid) och effektivitet. Bland våra prioriteringar är den fysiska separationen av störda förhållanden (t.ex. störda förhållanden till följd av en komplikation av fysisk sjukdom under ålderdomen) från akut psykiatrisk vård. För att genomföra ovanstående idéer skickade vi enkäter till de institutioner som gav aktiv psykiatrisk vård och bad om utvecklingsförslag och planer. Under besöken på plats höll de också personliga samråd med personalen och ledningen om möjligheterna till förbättringar längs prioriteringarna. Genom att bearbeta inkommande material och med hänsyn till det belopp som finns tillgängligt i projektet har prioriteringar fastställts. Således har vi identifierat 14 platser där förväntat resultat och psykiatrisk utveckling av det investerade beloppet kommer att genomföras begreppsmässigt. När projektet är avslutat förväntas skillnaderna i kvaliteten på tillgången till vård i landet minska. Oavsett bostadsort strävar vi efter att utveckla optimal vård och därigenom öka patientens tillfredsställelse på lång sikt, minska den psykosociala bördan och möjliggöra en bättre harmonisering av rehabiliteringsmöjligheter och möjligheter till öppenvårdsutveckling. Som ett resultat av allt detta kan personer med psykiska sjukdomar förbättra sina livsmöjligheter, resocialisering och därmed minska den ekonomiska bördan.
