På grundval av en ansökningsomgång från Ungerns regering av den 24 februari 2017 har det nationella kontoret för chefsläkaren, det nationella institutet för hälsoutveckling, Semmelweis-universitetet, det statliga hälso- och sjukvårdscentret och konsortiet av den nationella sjukförsäkringskassan genomfört en detaljerad genomförbarhetsstudie av det prioriterade projektet EFOP-1.8.0-VEKOP-17 om professionell metodutveckling av hälso- och sjukvårdssystemet och åtagit sig att genomföra det. Den ungerska befolkningens hälsotillstånd ligger för närvarande under den nivå som förväntas på grundval av Ungerns socioekonomiska utveckling. Förutom cancer och hjärt- och kärlsjukdomar är också förekomsten av psykisk ohälsa hög, som alla utgör en stor börda för landet. En betydande del av de förtecknade sjukdomarna beror på dålig livsstil och därför måste befolkningens hälsobeteende förbättras avsevärt och en lämplig fysisk, social, ekonomisk och rättslig miljö säkerställas. Primärvården är den enda del av hälso- och sjukvårdssystemet som kan kopplas till befolkningen som helhet, så på denna vårdnivå kan befolkningens beteende påverkas mest effektivt. På denna nivå av utbud kan lika tillgång för allmänheten till tjänster av nästan samma kvalitet uppnås i praktiken. Primärvården kan förbättras genom att bredda utbudet av närtjänster, genom att stärka primärvårdens roll som grindvakt, genom att effektivisera primärvården, genom att flytta över befolkningens hälso- och sjukvård från dyrare sjukhusvård till primärvård och öppenvård. Detta kräver å ena sidan utveckling av nuvarande tjänstemetoder och tjänsteportföljen och å andra sidan kapacitet, kunskap, kapacitet, förebyggande förhållningssätt och attityd hos tillgänglig personal hos allmänpraktiserande läkare, kvalificerade sjuksköterskor och specialister samt skyddskvinnor. För att utveckla folkhälsomedvetet beteende och tidig upptäckt av sjukdomar och hälsorisker är det viktigt att inkludera folkhälsa och förebyggande tjänster som en integrerad del av primärvården. Organisationen av de anställdas kompetens och integreringen av yrkesverksamma som tillhandahåller nya typer av tjänster kan bredda utbudet av definitiva tjänster och förmåner som finns tillgängliga lokalt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utvecklar var tionde patient på välutrustade sjukhus i avancerade hälsoländer en negativ händelse, där 1 % av de drabbade patienterna dör. Enligt patientsäkerhetsforskningen beror händelserna främst på brister i planeringen (t.ex. otillräckliga arbetstider, lagringsförhållanden, läkemedelsdistribution) eller faktorer som påverkar genomförandet (t.ex. överbelastning, stress, tidspress), och endast 10–15 % av det individuella ansvaret har fastställts. Patientsäkerhet innebär uppgifter och ansvar inte bara från vårdsystemets sida, utan också från patientens och släktingarnas sida. En effektiv minskning av negativa händelser kan uppnås genom att man kartlägger källorna till de hot som finns i system och processer, liksom effekterna av driftsmiljön, och minskar deras betydelse, inte genom att identifiera och bestraffa dem som har begått fel. När det gäller patientsäkerhetsrisker är det alltid möjligt att identifiera rekommenderade beteenden och åtgärder för att hjälpa patienter att hantera dessa risker. Det är av yttersta vikt att allmänheten får tillräcklig information om de patientsäkerhetsfaktorer som kan identifieras under hälso- och sjukvården, samtidigt som man lär sig att lära sig beteenden som kan bidra till att undvika biverkningar själva. En sammanfattning av projektets mål presenteras i tabellerna på följande sida.
