Projektet stöder förverkligandet av de ekonomiska, sociala, hälsomässiga och kulturella rättigheterna för ungdomar som är berättigade till stödtjänster enligt integrationslagen. Projektet svarar också på presentationerna av eftervårdsteamet (2019), använder resultaten från eftervårdsmodelleringsarbetet (Yliruka et al. 2020) och med beaktande av den oro över systemets silo och de etiska principer och principer som anges i ärkebiskop Kari Mäkinens arbetsgrupps rapport (2020). Projektet syftar till att förändra driftsmetoderna på tre nivåer, som samordnar målen och granskar hela systemet: nationell, lokal och individuell. Förberedelser för strukturomvandling inom eftervården kräver utvecklingsarbete på flera nivåer.1) Projektet stärker förverkligandet av ungdomars rättigheter och jämlikhet i målgruppen. Det syftar till att främja förebyggande av ojämlikhet och utestängning samt främjande av jämlikhet och inkludering. Projektet stödjer jämställdhet mellan målgruppen, förebygger och minskar ojämlikheter och stöder förverkligandet av lika möjligheter och inkludering även i samband med pandemin. Stödja förverkligandet av ungdomars jämlikhet och rättigheter på alla nivåer: eftervård socialt arbete med utveckling av kundplaner, lokal samutveckling av tjänster, nationellt samarbete och påverkan.Produkt: de viktigaste frågorna som hindrar uppnåendet av jämställdhet mellan målgruppen har identifierats och rapporterats på alla nivåer, och förslag till nödvändiga åtgärder på områdena hälsa, socialtjänst, utbildning, sysselsättning, bostäder, sociala relationer och familjerelationer samt stöd till självständighet har identifierats.2) Projektet kommer att sammanställa en kunskapsbas till stöd för utvecklingsarbetet. Insamling av uppgifter om kommunernas tjänster och ungdomars behov kommer att genomföras. Projektet kommer att genomföra undersökningar om organisationen av eftervård av barn och stödåtgärder enligt integrationslagen. Resultaten kommuniceras genom flerkanalig kommunikation till kommuner och samarbetspartner samt ungdomar. Resultaten av dessa studier kommer att presenteras och slutsatserna kommer att diskuteras med nationella och regionala aktörer. Den gemensamma behandlingen av insamlade uppgifter och slutsatser kommer att leda till förändringar i förståelsen hos yrkesverksamma och ungdomar, och resultaten kommer att påverka lokala metoder genom att utveckla dem. I takt med att målgruppens medvetenhet ökar är ungdomarna mer lyhörda för behovet av stödåtgärder som tillgodoser deras behov, och behoven blir synliga i kommunerna. 3) Projektet ska utveckla integrerade tjänste- och verksamhetsmodeller för att möta målgruppens behov i samarbete mellan olika sektorer, mellan den offentliga och den tredje sektorn, och för att stärka samordningen och ungdomars deltagande i utvecklingen. Stödja samarbete och peer-to-peer-utveckling mellan delprojekt genom att anordna workshoppar för att återspegla tillvaratagna erfarenheter och arbete med modellering. Resultat: Nya samarbetsnätverk har skapats lokalt, tjänsteintegration och ungdomsintegrationsmodeller har testats, information om god praxis har lärts och lärts av dem, samarbetsstrukturer har skapats, kundplanering modellerats, en stärkt dialogkultur, ökat kundförtroende för servicemaskineriet. Projektet ska stärka tvärvetenskapligt samarbete och skapa nya nätverk och verksamhetsmodeller för utveckling, lärande och påverkan i nationell och lokal verksamhet samt konsolidera deras verksamhet till stöd för strukturomvandlingen i eftervården. Åtgärder: Anordna workshoppar och utvecklingsforum tillsammans med ungdomar. Lyssna på och samla in förslag och initiativ från både unga och yrkesverksamma under processens gång. Tvärvetenskapliga tjänstebehovsbedömningar och samråd med ungdomar i tjänsteutformning, med deltagande av ungdomar, blir allt vanligare. Nya typer av samarbetsnätverk fungerar som forum för utveckling, lärande och engagemang på nationell och lokal nivå. Peer-to-peer nätverk av erfarenhetsexperter arbetar, ungdomar är involverade i utvecklingen, deras förslag har hörts, de kan begära och begära sina rättigheter och stöd. Skapa plattformar för gemensamt skapande som kan bidra till förnyelse av praxis. Uppnå effektivitet genom att förmedla budskap till olika förvaltningskommuner i pilotkommuner och främja rötterna till utvecklade modeller. Genusperspektivet kommer att integreras i projektets verksamhet. I praktiken innebär detta att man tar hänsyn till särdragen mellan män och kvinnor och andra könen, samt försöker minska segregeringen. Projektet främjar social jämlikhet genom att stärka möjligheterna till inkludering av ungdomar som utsätts för diskriminering och missgynnas även i samband med pandemin.