Syftet med projektet är att utveckla verksamhetsmodeller och strukturer för gymnasieutbildning på ett sådant sätt att de stöder genomförandet av sekundärskolelagen och den nya läroplanen (LOPS2021) och uppnåendet av målen på ett arbetsbaserat sätt. Reformen kräver nya sätt att arbeta, pedagogik och förändring i den operativa kulturen hos utbildningsarrangörer, gymnasieskolor och undervisnings- och vägledningspersonal. Enligt den reviderade gymnasielagen är uppgiften för gymnasiet att utveckla studentens forskarutbildning, arbetsliv, entreprenörskap, sociala och internationella färdigheter. Projektet kommer att stödja utvecklingen av ovannämnda kapacitet, genomförandet av en ny läroplan och uppbyggnaden av en arbetslivskultur. Ledningens, undervisnings- och vägledningspersonalens kompetens att genomföra samarbete i arbetslivet kommer att stärkas genom seminarier, utbildning och handledning. Syftet med projektet är att stödja ledningen i utvecklingen av en gymnasieskola som uppfyller samhällets krav genom olika åtgärder. Rektorer och undervisnings- och vägledningspersonal får stöd genom gemensam handledning för aktivt deltagande i det långsiktiga samarbetet mellan gymnasieskolor i arbetslivet som en del av gymnasiets läroplan. Genom att ta sig in i arbetslivet utvecklar lärare och vägledningspersonal obligatoriska gymnasiekurser och moduler baserade på arbetslivet i enlighet med den nya läroplanen i samarbete med studenter, arbetsliv, tredje sektorn, andra läroanstalter och högskolor. Projektets huvudsakliga verksamhet är följande: 1. Stödja lednings- och undervisnings- och vägledningspersonal i genomförandet av gymnasielagen och den nya läroplanen (LOPS2021) och i uppbyggnaden av en arbetslivsinriktad verksamhetskultur. Gemensam arbetslivscoaching stöder verksamheten i gymnasieskolornas arbetslivsgrupper och genomförandet och genomförandet av gymnasieskolornas arbetslivsstrategier som en del av läroplansreformen. I coaching handleder gymnasiet varandra och nätverkar. Arbetslivscoaching stödjer gymnasiepersonalens verksamhet inom arbetslivet. Arbetslivsagentverksamhet innebär aktivt deltagande av gymnasiepersonal i byggandet av partnerskap som alla vinner på för grundskolans kurser eller kurser. Personalen kommer in i arbetslivet. Syftet med coachningen är att stödja uppbyggnad och underhåll av gymnasieskolornas nätverk och modeller för arbetsliv och att främja samarbete i arbetslivet mellan all personal inom materiell utbildning och som en del av gymnasiets verksamhetskultur.2. Utveckling av gymnasiekurser, kurser och moduler baserade på arbetsliv (LOPS2021), särskilt i de obligatoriska ämnena på gymnasiet. Kärnan i utvecklingen av arbetslivsbaserat lärande är studentcentrering, stöd till gymnasieelevers breda kompetenser och samverkan mellan arbetsliv, högre utbildning och internationellt samarbete. Studenternas kunskaper om arbetslivet växer och bred kompetens utvecklas. Övergången för gymnasieelever till högre utbildning och arbetsliv kommer att underlättas. 3. Produktisering, skalning, bökande och spridning av resultat. Som ett resultat av projektet har gymnasieledningen och undervisnings- och vägledningspersonalen stärkt sin kunskap om arbetslivet. Arbetslivsorientering är en del av gymnasieskolornas verksamhetskultur och läroplan, och det är inte en separat och överdriven del av gymnasieutbildningens strukturer. Gymnasiepersonal och elever är aktiva aktörer i genomförandet av arbetslivssamarbetet. Arbetslivsbaserade modeller för gymnasieutbildning har tagits fram som en del av läroplanen för grundskolekurserna. Modellerna har varit sammanflätade med arbetslivsorientering, entreprenörskap, universitetssamarbete och internationalitet. Inom gymnasieutbildningen finns det aktiva metoder för erkännande och erkännande av färdigheter som förvärvats i arbetslivet, hobbyer eller volontärarbete. Projektet samlar in god praxis från nationella ESF-gymnasiala skolprojekt i Tralla.fi. Som ett resultat av projektet får eleverna allt mer erfarenhet av arbetsliv, entreprenörskap, internationalitet och högre utbildning under gymnasiet som en del av sina obligatoriska studier. Gymnasieelevernas kunskaper om arbetslivet och färdigheter med bred kompetens har utvecklats. Ungdomar har större förtroende för sina framtida val och planering. Övergången till högre utbildning och sysselsättning är smidigare.
