Projektet stöder målen för regeringsprogrammet och OKM:s KESU att stärka arbetslivsförbindelserna inom utbildning och entreprenörskapsutbildning. I och med reformarbetet för OPS 2016 lyfter läroplanen dessutom fram kompetensen hos bred kompetens. Den modellering som genomförs i projektet kommer att utgöra en grund för arbetslivs- och entreprenörskapsaspekterna i läroplanen på ett sådant sätt att nyckelkompetenser för livslångt lärande, entreprenörskap och arbetslivssammanhang stärks. Entreprenörskapsutbildning är en del av det livslånga lärandet, där entreprenörskompetens utvecklas och kompletterar entreprenörskap på olika stadier av individens utbildnings- och inlärningsvägar. Genom entreprenörskapsutbildning utvecklas målen och innehållet i undervisning, inlärningsmiljöer och operativ kultur, kompetens hos lärare och företagsnätverk som stöder entreprenörskap för att stärka den studerandes entreprenörsfärdigheter, arbetslivsfärdigheter och livshantering. Det handlar också om att identifiera elevens egna styrkor, ta ansvar, färdigheter i interaktion och självförvaltning, samt förmåga att förnya och möta förändringar. Entreprenörskapsutbildningen stärker också förmågan att arbeta på framtidens arbetsmarknad, antingen som företagare eller i någon annans tjänst. I utbildningen läggs tonvikten på positiva attityder, grundläggande kunskaper och färdigheter relaterade till entreprenörskap och ett entreprenöriellt förhållningssätt. Entreprenörskapsutbildning som koncept omfattar även entreprenörskapsutbildning. På den andra nivån kommer kompetensen att fördjupas och entreprenörskompetensen inkluderas. Syftet med projektet är att främja ungdomars kunskaper i arbetslivet, arbetslivsfärdigheter och entreprenörskap genom att utveckla god praxis inom entreprenörskapsutbildning och genom att öka lärarpersonalens entreprenörsutbildningsförmåga genom samarbete i arbetslivet, utbildning och ömsesidigt lärande. Under projektet kommer väglednings- och undervisningsmetoder, inlärningsmiljöer och verktyg att utvecklas för att stärka integrationen av arbetslivsfärdigheter och entreprenörskap i innehållet och målen för de ämnen som ska undervisas. Med projektet kommer den nationella JA-modellen för entreprenörskapsutbildning och programmet Ungt entreprenörskap att tillhandahållas för att stödja allmän utbildning i norra Karelen. Den primära målgruppen är handledare, lärare och rektorer i grundskolan och gymnasieskolan. Från grundutbildningssidan omfattar projektet även de grundskolor där samma lärare är desamma som lärare i grundskolan. Projektets åtgärder kommer särskilt att inriktas på följande utbildningsnivåer: gymnasiet och 9-graders i grundskolan. Åtgärderna kommer att lägga särskild vikt vid vikten av stöd till övergångar när det gäller utbildnings- och karriärval. Studenterna är de indirekta mottagarna av projektet genom vägledning och pedagogiska experter som utvecklar och genomför åtgärderna i projektet. Projektet har ett nära samarbete med Norra Karelens Utbildningsförbund och utnyttjar erfarenheterna av yrkesutbildning i entreprenörskapets inlärningsmiljöer och tillämpar dem på målgrupper. Andra samarbetspartner är näringslivsorganisationer, Handelskammaren, start-up-centret, utvecklingsbolag och företag i samarbete med dem för att utveckla skol- och företagssamarbete för nya karriärer. Det nationella samarbetet sker i olika nätverk av entreprenörskapsutbildning.Konkreta resultat:1) Verktygslådan för bästa praxis, Y-pakki, finns tillgänglig för att integrera arbetslivsfärdigheter och entreprenörskap i lärandet (2) skolorna har ansvariga personer, Y-lärande, som fungerar som stödare i entreprenörskapsutbildning3) har utvecklat ett aktivt utvecklingsnätverk kring entreprenörskapsutbildning4), ökad kunskap om lärares och handledares arbetsliv och stärkt entreprenörsutbildningskapacitet stöder nya typer av lärande5) YES-verksamheten och programmet Ungdomsentreprenörskap kommer att aktiveras i regionen, i stället för enskilda åtgärder, i kulturen i de skolor som deltar i detta projekt. Erfarenheten och resultaten kan användas i ett regionalt, nationellt och internationellt skolnätverk. På lång sikt kan projektåtgärderna ta itu med utmaningarna i samband med omstruktureringen av regionen och de förändrade kompetensbehoven i arbetslivet samt förhindra att ungdomar marginaliseras.
