Den modell som presenteras syftar å ena sidan till att se till att de strategiska målen för UTAD:s gemensamma tjänster uppfylls och å andra sidan till att utforma begränsningarna i den politiska förvaltningens verklighet mot bakgrund av världens bästa praxis. Det var underförstått att målen skulle delas in i två grupper som bättre skulle identifiera behoven hos delade tjänster.