Ett viktigt mål för programperioden 2014–2020 är att avsevärt förbättra användningen av uppgifter inom den offentliga förvaltningen. Vi vill behandla data som en knapp resurs. Dataskiktet ägnas därför stor uppmärksamhet i e-förvaltningsstrukturen. Huvudsyftet är att säkerställa funktionell integrering av data mellan enskilda system inom den offentliga förvaltningen, inbegripet regelbunden replikering av högkvalitativa och konsoliderade transaktionsdata i dataregister. Bättre data innebär möjligheten att erhålla information av hög kvalitet, de resulterande ”insikterna” som i sin tur tjänar som grund för kunskapsskapande och bättre beslutsfattande. Om bättre beslutsfattande fattas inom den offentliga förvaltningen kommer detta att ha en positiv inverkan på förvaltningsresultaten och situationen i de olika statliga sektorerna. De offentliga förvaltningarna måste bygga upp tillräcklig kapacitet för att kunna arbeta med data. Det är mycket viktigt att i detalj förstå logiken (ontologierna) hos förvaltade data, att skapa och underhålla datamodeller, att katalogisera metadata och paradata, att förstå kopplingarna mellan olika system och att stödja förbättringen av datakvaliteten i informationssystem för den offentliga förvaltningen.Den centrala frågan är vilka data som måste samlas in och på grundval av vilka resultat den offentliga förvaltningen bör besluta om. Som en del av National Concept of Informatization of Public Administration 2016 togs ämnet upp av arbetsgrupp K9.4 Better Data, som föreslog en systemlösning för datahantering. Det koncept som presenteras i den strategiska prioriteringen Datahantering representerar tillämpningen av idén om ett ”datadrivet tillstånd” för en stat som verkar på grundval av användningen av data och den exakta hanteringen av hela datalivscykeln. Sedan den 1 januari 2018 har e-hälsosystemet varit i drift, för närvarande kallat e-hälsa. Den ofta använda tjänsten med en läkare, patient och arbetsgivare – som ansöker om sjukförsäkring – är dock fortfarande pappersmässig och förfarandemässigt komplicerad inte bara för patienten utan också för socialförsäkringstjänstemän. Anledningen till denna genomförbarhetsstudie är elektroniseringen av denna funktion och därmed aj:ušetrenia tid för en medborgare att spara tid för en läkare för att spara tid för arbetsgivaren att ge arbetsgivarna möjlighet att reagera snabbt på förändringar i personalens status och övervaka tillfällig arbetsoförmåga hos sina anställda (vistelseort och omfattning av avgångar) för att påskynda försäljningen av information från den behandlande läkaren till de relevanta socialförsäkringsavdelningarna, eftersom leverans av pappersbaserade ändringar per post kommer att uteslutas. Det berör alla sjukförmåner som utfärdats av läkaren och patienten Det befintliga kravet på att minska administrationen av alla berörda parter, bristen på tid att ägna åt en patient som behöver tillhandahålla ZS Radeting av omskrivning av manuellt kompletterade data från alla inblandade försökspersoner. Utvidga möjligheterna till att omfatta alla bestyrkande läkare, vilket försämrar en betydande del av administrationen hos allmänläkaren och samtidigt eliminerar onödig vandring av arbetsgivarens sjuka patient, t.ex. information om platsen. Syftet med systemet, som beskriver en undersökning av genomförbarheten av en krävande och långdragen administration för en läkare i patientinskrivning, t.ex. tidskrävande PN-testning, tidskrävande proceduråtgärder i samband med administration av blanketter (upphandling och leverans) för att minimera tidpunkten för socialförsäkringsläkarens granskning i läkarens ambulans och ersätta förfarandena genom elektroniska tidsbesparande tjänster för patienten med PN-överföring och rapportering till jobbet, helt eliminera läkarbesök vid medborgarens tur, och samtidigt avskaffar läkaren, patientens, arbetsgivarens och socialförsäkringssystemets alla administrativa uppgifter, inrättandet av en ny tjänst för att förbättra arbetsgivarens säkerhet, t.ex. för att förbättra informationen till arbetsgivaren för att förbättra arbetsgivarens säkerhet, till exempel för att säkerställa att alla administrativa uppgifter som hör samman med läkarens, patientens, arbetsgivarens och socialförsäkringsbolagets verksamhet används för att förbättra säkerheten i den nya hälso- och sjukvården. Projektet består av två delar: ändring av hälso- och sjukvårdssystem, där elektroniska uppgifter om förekomsten av arbetsoförmåga eller uppfyllandet av villkoren för andra fördelar med NP kommer att registreras, ändring av SP-system, energiavdelningar och, delvis, arbetsgivare, där uppgifterna behandlas. Syftet med finansieringen är den första delen, dvs. ändringen av hälso- och sjukvårdssystemen (CHP, e-hälsa), och SP kommer att börja genomföra projektet åtta månader efter det att genomförandet har inletts på NCZI-sidan (efter utarbetandet av de första gränssnitten). Projektet omfattar också en pilotinsats med företrädare för alla aktörer.
