Projektets syfte eller uppdrag är att säkerställa en bred tillgång till det lettiska kulturarvet för allmänheten i den digitala miljön, vilket tjänar som grund för att stärka den nationella identiteten, utvecklingen av kultur, vetenskap, kunskapssamhället och den kreativa sektorn, och att säkerställa ett hållbart långsiktigt bevarande av det nationella kulturarvet i digital form, möjligheter till vidareutnyttjande i nya produkter och tjänster samt integrering i ett gemensamt digitalt europeiskt och globalt kulturområde.I projektet fastställs sex åtgärder: 1) utarbetande av dokumentation till stöd för projektet, 2) utveckling och förbättring av operativa processer, inbegripet utveckling av digitalisering, hantering av digitalt innehåll, bevarande och distribution, utveckling av kompetenscentrums utformning och genomförandeplan och lösning av upphovsrättsfrågor, 3) digitalisering av kulturarvet, inbegripet registrering av utveckling, 4) utveckling av den integrerade plattformen för det lettiska kulturarvet, första steget, inbegripet förbättring och utveckling av förvaltning, bevarande och distribution av digitalt innehåll, samt utveckling av en första omgång licenssystem för upphovsrätt och innehåll, 5) utveckling av en enhetlig IKT-infrastruktur, inbegripet utrustning av kulturcentrum med en infrastruktur för distribution av videoinnehåll). Följande outputindikatorer för projektet kommer att uppnås fram till och med 2021 i genomförandet av projektverksamheten: 15 (femton) operativa processer har förbättrats och en (en) integrerad centraliserad plattform för öppna informationssystem för Lettlands kulturarv har utvecklats. Projektet kommer att uppnå följande resultatindikatorer: Digitaliserat textmaterial på 3 075 000 sidor, beskrivningar av olika bilder och kulturella värden på 117 000 enheter, inklusive kartor, fotografier, mätningar av kulturminnen och fallbeskrivningar, 223 000 minuter ljudmaterial, 245 000 minuter videomaterial, 37 500 minuter biografmaterial, 70 000 museiföremål samt liten digitalisering av 3D-kulturmonument (10 enheter), kulturella evenemang (50 enheter) och immateriellt kulturarv (15 enheter) och 50 % av det digitaliserade materialet i projektet kommer att finnas tillgängligt på en enda plattform. Som ett resultat av projektet kommer fyra tjänster för olika målgrupper, inklusive 3 e-tjänster, att utvecklas i enlighet med den planerade processförbättringen. Projektet kommer att vidareutveckla systemet för förvaltning och bevarande av digitala objekt, utveckla system för upphovsrättshantering och licensiering av innehåll i etapp 1, utrusta 29 regionala kulturcentrum med en infrastruktur för distribution av videoinnehåll, skapa ett kompetenscentrum för 1 innehållshantering och 1 innehållsdistribution samt publicera ett antal öppna datamängder, inklusive relaterade öppna datamängder, och utveckla en integrerad centraliserad öppen informationsplattform i steg 1.Projektet kommer att vara kostnadsfritt, offentligt och obegränsat vidareutnyttjande av data, inklusive relaterade öppna datamängder, och utveckla en integrerad centraliserad öppen informationsplattform i etapp 1. Minst 50 % av de stödberättigande kostnaderna för projektet är kostnader för digitalisering av kulturarvsinnehåll.Projektets varaktighet – 48 månader. Resultaten av projekten ”Creation of Digital Library – 2:a etappen”, ”Utveckling av digitala bibliotekstjänster”, ”Program för utveckling och genomförande av det enhetliga statliga arkivet informationssystem” och ”Tillhandahållande av lettiska audiovisuella material i e-miljö” kommer att utvecklas och användas under den föregående planeringsperioden. Digitaliseringen av innehåll kommer att komplettera det digitala innehåll som samlats in i Lettlands nationalbibliotek (LNB), Lettlands nationalarkiv (LNA) och andra kulturinstitutioner. Utöver befintliga typer av material kommer råvarorna att digitaliseras hittills. Systemet för hantering av digitala objekt (DOM) i Lettlands nationalbibliotek kommer att vidareutvecklas osv. Projektets användbarhet och bidrag till indikatorerna för SAM-resultatet kommer att vidareutvecklas. Allteftersom digitaliseringen av kulturarvet fortsätter kommer de socioekonomiska fördelarna för ett antal grupper att öka och de ekonomiska besparingarna för den offentliga budgeten öka. Ökade möjligheter för allmänheten att bekanta sig med kulturarvet i digital form, tiden för kundservice i samband med utgivning av material (böcker, arkiv osv.) till kunderna kommer att fortsätta att minska. Vid användning av digitalt innehåll på Internet, dvs. utan att besöka kulturarvsinstitutioner personligen, minskar den administrativa bördan avsevärt, eftersom kundernas tid och ekonomiska resurser minskas. Det digitala kulturarvet, som liknar öppna data, är en källa till affärsidéer för köpmännen, vilket i framtiden kan leda till att nya kommersiella produkter skapas både på den lettiska marknaden, i Europa och i Europa.
