Syftet med projektet är att se till att det lettiska kulturarvet blir mer tillgängligt för allmänheten i den digitala miljön och att bevara det på ett hållbart sätt genom att genomföra digitaliseringen av kulturarvet och utveckla en centraliserad plattform för öppna informationssystem, så att verksamheten i den första omgången av projektet fortsätter. I projektet fastställs fem åtgärder: 1) förbättring av operativa processer, inbegripet granskning av digitalisering, hantering av digitalt innehåll, bevarande och distributionsprocesser, 2) digitalisering av kulturarvet, 3) utveckling av en integrerad plattform för Lettlands kulturarv – andra steget, inbegripet förbättring och utveckling av förvaltning av digitalt innehåll, bevarande och distributionssystem, utveckling av enhetliga system för distribution av innehåll, samt den andra omgången av licenssystem för upphovsrätt och innehåll, 4) utveckling av den enhetliga IKT-infrastrukturen, inbegripet skapande av infrastruktur för biofilm och fotonegativ digitalisering, 5) projektledning. Digitaliserade 976 000 sidor textmaterial, 150 000 bilder, 350 000 minuter ljud- och videomaterial, 660 minuter biografmaterial, 50 000 museiföremål samt digitaliseringen av 30 kulturminnen 3D, fixering av 30 kulturevenemang och 15 immateriella kulturarvsenheter. Som ett resultat av projektet kommer fyra tjänster för olika målgrupper, inklusive 3 e-tjänster, att utvecklas i enlighet med revisionen och förbättringen av de operativa processerna. Projektet kommer att vidareutveckla systemet för förvaltning och bevarande av digitala objekt, utveckla system för upphovsrättshantering och licensiering av innehåll i steg 2, införa infrastruktur för bio- och fotonegativ digitalisering samt publicera tio öppna dataset och utveckla en integrerad centraliserad plattform för öppna informationssystem, andra steget 3,3 år efter projektets genomförande 2025. Projektresultaten kommer att uppnås på följande sätt: 1) 1 300 000 objekt har placerats i det enhetliga digitala objekthanteringssystemet (DOM) och 2) inte mindre än sex institutioner kommer att använda det väsentliga arkitektoniska elementet – den integrerade plattformen för det lettiska kulturarvet. Projektet kommer att tillhandahålla allmänt tillgänglig information för gratis vidareutnyttjande, offentligt och i obegränsad form, och göra denna information tillgänglig enligt öppen standard, öppet format och maskinläsbar form tillsammans med metadata.Den totala kostnaden är 389 817,69 EUR, varav 3 314 844,04 EUR (85 %) finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Minst 50 % av de stödberättigande kostnaderna för projektet är kostnader för digitalisering av kulturarvsinnehåll.Projektets varaktighet – 36 månader.Projektet kommer att utvecklas och användas under den föregående planeringsperioden för Eruf-finansierade projekt ”Creation of the Digital Library – Steg 2”, ”Utveckling av digitala bibliotekstjänster”, ”Utveckling av digitala bibliotekstjänster”, ”Tillhandahållande av det enhetliga statliga arkivinformationssystemet” och ”Ekonomiskt informationssystem för nationella museer”, ”Utveckling av National Museum Collection (NMKKK), fas 2”, ”kulturella och audiovisuella institutioner” enhetligt informationssystem. Digitaliseringen av innehållet kommer att omfatta digitalt innehåll som lagras i Lettlands nationalbibliotek (LNB), Lettlands nationalarkiv (LNA), National Heritage Administration (NCMP), museer och andra kulturinstitutioner. Systemet för hantering av digitala objekt (DOM) i Lettlands nationalbibliotek kommer att vidareutvecklas etc.Projektverksamheten fortsätter direkt projektet ”Digitalisering av kulturarvsinnehåll (första etappen)” (hädanefter – första omgången) och uppnåendet av dess mål. De verksamheter som ska genomföras i projektets båda faser, de resultat som ska uppnås och utfallsindikatorerna är strikt åtskilda för att undvika överlappningar. För en detaljerad åtskillnad, se den detaljerade projektbeskrivningen (nedan kallad sammanfattningen). Projektets effektivitet och bidrag till resultatindikatorerna för målen för hållbar utveckling. Fortsatt digitalisering av kulturarvet kommer att öka de socioekonomiska fördelarna för ett antal samhällsgrupper och skapa ekonomiska besparingar i statsbudgeten. Ökade möjligheter för allmänheten att bekanta sig med kulturarvet i digital form, tiden för kundservice i samband med utgivning av material (böcker, arkiv osv.) till kunderna kommer att fortsätta att minska. Vid användning av digitalt innehåll på Internet, dvs. utan att besöka kulturarvsinstitutioner personligen, minskar den administrativa bördan avsevärt, eftersom kundernas tid och ekonomiska resurser minskas. Digitalt kulturarv, som liknar öppna data, är en källa till affärsidéer för handlare, vilket i framtiden kan leda till att nya kommersiella produkter skapas på den lettiska marknaden, på den europeiska och globala marknaden.
