Projektet syftar till att bidra till klimat- och energiramen i UNFCCC:s Parisavtalet (nedan kallat Parisavtalet), EU:s politik (t.ex. EU:s förordning (EU) 2018/841 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser i sektorerna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, nedan kallad ZIZIM-förordningen) och nationell klimatpolitik för de årliga målen för perioden efter 2020, genom utveckling av beslutsverktyg och bedömningsmetoder för innovativa åtgärder för begränsning av klimatförändringarna i skadad torv efter torvutveckling för att minska utsläppen av växthusgaser och växthusgaserna. Projektets mål kommer att uppnås genom att förbättra kunskapsbasen, öka kapaciteten att genomföra KPM-aktiviteter, kontrollera klimatvänlig förvaltning som finns tillgänglig för att genomföra EU:s åtaganden enligt Parisavtalet och tillhandahålla överförbara och reproducerbara verktyg för utveckling, genomförande och verifiering av klimatstrategin efter 2020. Följande särskilda uppgifter har fastställts: (1) Förbättra metoderna för redovisning av växthusgaser och driftsdata för förvaltade våtmarker. (2) Identifiera och demonstrera hållbara, flexibla och kostnadseffektiva åtgärder för bevarande av föroreningar som kan tillämpas på förstörda torvmarker. (3) Tillhandahålla verktyg för utveckling, genomförande och kontroll av KPM:s policyer. (4) För att öka målgruppernas medvetenhet och kunskapsnivå. Projektet planeras som en samarbetsinriktad, tvärvetenskaplig (skogsbruks-, miljö-, IT- och landforskning) industriell forskning inom forskning 4.1 Jordbruk, skogsbruk och fiske, strikt engagerat i samverkan. Projektet överensstämmer med Lettlands strategi för smart specialisering (RIS) inom kunskapsintensiv bioekonomi, och forskningen främjar utvecklingen av vetenskapligt och mänskligt kapital samt skapande av ny kunskap, och det kommer att genomföras på forskningsområdet (Nace-klassificeringen Nace-kod 72.19) och skogsbruk (02.10, 02.20 och 02.40). Projektresultatens totala mognadsgrad ska motsvara TRL4 – komponenter som validerats i laboratoriemiljö. De viktigaste åtgärderna är följande: (1) Bedömning av nuvarande praxis för begränsning av klimatförändringar i skadade torvmarker. (2) Utveckling av verktyg för kartläggning och bedömning av riskreducerande effekter för skadad torv. (3) Utveckling av verktyg för utvärdering av ekosystemtjänster i skadade torvmarker. (4) kartläggning och bedömning av växthusgasutsläpp, KPM-potential och ekosystemtjänster i skadade torvmarker. (5) Utveckling av inventering av växthusgaser och rapporteringsmetoder för skadad torv. (6) Utveckling av replikerbarhetsverktyg för överföring av förvärvad kunskap utanför Lettland. (7) Vetenskaplig rapportering och spridning av projektresultat: Projektet kommer att förbättra kunskapsbasen för genomförande, kvantifiering, övervakning och utvärdering av de mest effektiva KPM-aktiviteterna på området för förstörda torvmarker och kommer att förbättra de offentliga och lokala myndigheternas och forskarsamhällets förmåga att tillämpa de förvärvade kunskaperna i praktiken. Projektet kommer att underlätta utvecklingen och införandet av sektorsövergripande strategier för ZIZIM och jordbrukssektorn för klimatvänlig förvaltning av skadad torvmark, vilket motiverar KPM-strategier på lokal, nationell och regional nivå. Projektet kommer att bidra till att identifiera och testa innovativa KPM-aktiviteter, system, metoder och verktyg som lämpar sig för upprepning, överföring eller integration i förvaltningen av förstörda torvmarker i en hemiboreal klimatregion. Projektet kommer också att stärka kapaciteten hos den nationella inventeringsgruppen för växthusgaser och utveckla bilaterala och regionala kanaler för inventering av växthusgaser, prognoser och utbyte av information om klimatförändringar. Projektets vetenskapliga yttranden kommer att sammanfattas i sex manuskript av vetenskapliga publikationer, presentationer vid minst tre internationella vetenskapliga konferenser och internationella seminarier som anordnas för projektets målgrupper. Den totala kostnaden för projektet är 675 370,69 EUR, inklusive stöd från ERUF 438 990,94 EUR och sökandens medfinansiering – 236 379,75 EUR. Projektets löptid – 36 månader, från 1.4.2020 till 31.03.2023 Nyckelord: Torvmarker, klimatförändringar, beskogning, åternaturligisering, växthusgaser.