Projektet överensstämmer med Lettlands strategi för smart specialisering (RIS) inom kunskapsintensiv bioekonomi, och forskningen främjar utvecklingen av vetenskapligt och mänskligt kapital samt skapande av ny kunskap, och det kommer att genomföras på forskningsområdet (Nace-klassificeringen Nace-kod 72.19) och skogsbruk (02.10, 02.20 och 02.40). Syftet med projektet är att bedöma mångfalden av skogskolskluster efter beståndsålder och rådande trädarter och att använda dem för att utveckla strategier och förvaltningsbeslutsverktyg för att mildra klimatförändringarna. Projektet är utformat som en industriell forskning och all verksamhet som bedrivs ligger i linje med skogssektorn. Studien är tvärvetenskaplig och kommer att genomföras i samarbete mellan specialister på skogs- och miljövetenskap (OECD:s ”Frascati Handbook” 4.1. och 1.5.). Studien enligt ministerrådsreglementet nr 34 har inget samband med ekonomisk verksamhet (utanför huvudverksamheten) och genomförs på grundval av avsnitt 21.1 – projekt som genomförs individuellt av forskningsorganisationen, inom ramen för vilken oberoende forskning bedrivs för att skaffa sig mer kunskap och bättre förståelse. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för studien, som kommer att genomföras i samarbete mellan det vetenskapliga institutet och det kommersiella företaget, omfattar forskning och överföring av forskningsresultat med hjälp av kunskap och teknik, utan ensamrätt och diskriminering. Nyckelord: Begränsning av klimatförändringar, kolkluster, kolackumulering, gamla växtskogar, kronologisk ordning, hemiboreal skog, skogsförvaltning Målet med projektet kommer att förverkligas i sådana aktiviteter 1.Kollagringsegenskaper i trädbiomassa 2.Sjord, små rötter, vegetation och förfallsegenskaper och deras karakteristika för kollager 3.Kollagringsegenskaper i gamla skogsbestånd och dess förändringar i framgång 4. Projektresultaten enligt RIS-målen kommer att sammanfattas i tio vetenskapliga artiklar. Målgruppen för studiens resultat ska omfatta följande: 1) vetenskapliga institutioner, 2) vetenskaplig personal och forskningspersonal, doktorander (2) och (3) företag. Nyckelkompetenser kommer att säkerställas både genom ledande forskare vid Helsingfors universitet inom området koldioxidbindning (stödbrev bifogas) och genom att locka unga forskare med erfarenhet från både samma universitet och Estland. Det vetenskapliga resultatet av LSFRI Silava och deltagarna i studiegruppen kommer i hög grad att kompletteras med förvärv av väsentlig kunskap inom ett komplext, viktigt och aktuellt forskningsområde – begränsning av klimatförändringar och avskiljning av koldioxid – som för närvarande övervägs i samband med markanvändningsplanering, skogsekonomi (och allmän) ekonomi och inverkan på klimatförändringarna. Företag (skogsägare och skogsförvaltare) och beslutsfattare kommer att få ett fritt och mer exakt verktyg för att utvärdera och främja koldioxidbindning i grödor beroende på deras parametrar och det förvaltningssystem som valts. Rekommendationer om policy och förvaltning kommer att utarbetas. Den kunskap som förvärvas kommer också att vara innovativ internationellt och kan användas i en stor region med liknande förutsättningar. Genomförandeperiod: 36 månader efter det att kontraktet för projektgenomförandet undertecknats. Den totala finansieringen av samarbetsprojekt uppgår till 599 871,81 EUR, inklusive den del av finansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) som uppgår till 346 725,90 EUR (57,80 % av de totala stödberättigande kostnaderna för projektet), en del av den statliga finansieringen på 208 155,51 EUR (34,70 % av projektets totala stödberättigande kostnader), förvaltnings- och samarbetspartnerns andel av finansieringen på 4 490,40 EUR (7,50 % av de totala stödberättigande kostnaderna för projektet).
